Ett mångvetenskapligt försök att revitalisera minoritetsspråk, interetniska bruksspråk och språkbevarandestudier

Det europeiska språkliga landskapet genomgår i våra dagar grundläggande förändringar. Nya rön och förändringar inom språkpolitik, undervisningsväsenden, nya migrationsmönster mm. utmanar och förändrar språkens roller och funktioner inom och mellan stater, mellan etniska grupper och nationer. ELDIA (European Language Diversity for All) är ett tvärvetenskapligt projekt som omformulerar, förespråkar och värderar både individuell och samhällelig flerspråkighet på nya sätt. Experter inom tillämpad språkvetenskap, sociolingvistik, juridik, samhällsvetenskap och statistik, med företrädare från åtta universitet i sex europeiska länder samarbetar för att bättre förstå hur lokala, nationella och internationella umgängesspråk interagerar i det nutida Europa. Det empiriska arbetet ska utföras bland ett urval flerspråkiga språkgemenskaper, som ska representera ett brett spektrum av olika politiska och socioekonomiska situationer bland Europas språkliga minoriteter (mindre och större, inhemska och invandrade, vitala och hotade, begränsat och helt standardiserade språk, mm.)
Alla dessa minoritetsspråk hör till den finsk-ugriska språkfamiljen som är klart underrepresenterad i den internationellt tillgängliga sociolingvistiska litteraturen. Men trots detta ska forskningsresultaten vara generaliserbara: de ska kunna bidra till studiet av flerspråkighet och utvecklingen av språkpolitiken i andra flerspråkiga miljöer, såväl inom som utanför Europa.

Kv(N) = Kvenska i Norge NS(N) = Nordsamiska i Norge Me(S) = Meänkieli (tornedalsfinska) i Sverige Ka(F) = Karelska i Finland Ka(R) = Karelska i Ryssland Es(F) = Estniska i Finland Ve(R) = Vepsiska i Ryssland SF(S) = Sverigefinska I Sverige Se(E) = Seto i Estland Se(R) = Seto i Ryssland Võ(E) = Võro i Estland Es(G) = Estniska i Tyskland Hu(A) = Ungerska i Österrike Hu(S) = Ungerska i Slovenien

Projektet ska utveckla en systematisk och generaliserbar metod att beskriva, mäta och värdera effekterna av den förändrade balansen mellan Europas språk, genom att skapa ett förnyelsebart och lättanpassat instrument, den Europeiska språkvitalitetsbarometern (EuLaViBar). Med denna “verktygslåda” ska det vara möjligt att analysera situationer som inkluderar a) språklig mångfald, b) ett utbrett bruk av interetniska bruksspråk (vehicular languages) i olika kontexter, och c) frågor som rör språklig vitalitet, språkbevarande och utrotningshot mot språk. Dessutom vill vi utveckla en generell och testbar modell om hur de europeiska praktikerna ser ut kring användningen av umgängesspråk i internationella, inomnationella och regionala situationer.

Projektet innebär nytänkande på åtminstone tre sätt:

1) Vi omformulerar tankarna kring europeisk flerspråkighet: vi skiftar fokus från inlärd flerspråkighet (undervisning av stora europeiska språk såsom engelska eller franska till enspråkiga talare av de europeiska nationalspråken) till ett nytt sätt att förstå flerspråkigheten som en del av Europas kulturella arv, som inbegriper användningen av både nationalspråken och regionala/minoritetsspråk vid sidan av mer internationella umgängesspråk.

2) Interaktionella och konstruktivistiska modeller: vi skiftar fokus från en konfliktbaserad modell (rivalitet mellan språken, flerspråkighet som en psykologisk eller socioekonomisk börda för individen eller samhället) till en modell som betonar samhällelig dialog och gemensamt agerande. Istället för “språkighet”, där språk förstås i huvudsak som abstrakta system, koncentrerar vi oss på “språkande”: det aktiva språkbruket och de språkval som talare gör .

3) En mer differentierad syn på minoritetsspråk: vi skiftar fokus från förenklade frågor om att tala/förstå versus inte tala/förstå ett språk, mot språks komplexa roll som bärare av symboliska funktioner och kulturella värden, samt till det breda spektrumet av hur språk fungerar som kulturella praktiker. Resultaten från projektet ska publiceras i vetenskapliga fora (tidskrifter, konferenser) på projektets hemsida (under uppbyggnad), liksom under olika evenemang som riktar sig mer direkt mot den stora allmänheten. Vi är särskilt intresserade av att få med NGO/ideella organisationer, språkbrukare lokalt och andra nyckelgrupper.

Projektet är treårigt och startar i mars 2010.

Partners och centrala deltagare